Frank Stenman

Frank, det blev en höst full av sorg och saknad men du var också så närvarande när jag jobbade med grupper. Jag kunde se dig stå och röra med skeden i kaffekoppen med ett snett leende, Totta Näslund på alldeles för hög volym så att jag sänker volymen för att du 5 min senare drar upp den igen. Ja du kunde driva mig till vansinne ibland 😀 Vi, dina lärjungar på jobbet, har under hösten många gånger tänkt och sagt Vad hade Frank gjort? Vi pratar om dig ofta. Vi är tacksamma för allt du lärt oss som vi nu för vidare. Det är väldigt tomt utan dig som kollega mentor och vän och samtidigt framträder det som du var så tydligt nu i din frånvaro.

Ibland möter man människor som på kort tid gör stort avtryck. För mig var du Frank en av dom. Du var min kursledare några dagar förra våren. Jag är dig evigt tacksam för inspirationen du gav och samtalen vi hade. Jag önskar jag hade delat med dig att jag bytt karriärväg, börjat yoga och att detta bara är början på utforskandet av vem jag är och vill vara. Tack för allt.

Frank, varmt tack för vänskap och goda samtal, och fint resesällskap i Dominikanska Republiken där vi letade gott kaffe tillsammans.
Vila i frid.

Frank, tack för många års vänskap och ett gott samarbete. Du lämnar ett stort tomrum efter dig.

Vila i frid!

Tack, Frank, för all klokskap du delat med oss och alla våra deltagare i Handelshögskolans ledarprogram under många år. Vi alla minns dig med värme.

Tack Frank för din livsglädje och din positiva energi.
Tack för din brist på rädsla och din stora tilltro till livet och det som är logiskt.
Du var en förebild för mig genom din brist på rädsla för auktoriteter, och du visade mig på den stora skatt som finns att finna i den amerikanska rockmusiken från 60, 70 och åttiotalet.
Vi hann aldrig ta den där koppen kaffe på ditt café. Jag hoppas att du är på ett ställe nu där det finns någon bakom disken som vet hur man bygger en kopp gott kaffe.

Din gamla kursare och kollega Anders W Eriksson

Frank killen som alltid fixade min Amazon, som alltid ställde upp när det krånglade
Vi lekte när vi var små men har inte setts på många många år
Jag är så ledsen att du har lämnat oss men hoppas och önskar att du kanske får träffa Gunvor och Leif i din himmel eller någon annanstans.
Kanske ses dum och jag igen vem vet Men sov nu i ro
Kram